The Tower of TelluBase has three dimensions: Data series, geographies, and years.

You will see that everything referring to distributional economics is completely unique to TelluBase. In strategy parlance, it is VRIO:

• Valuable. Demand for any product or category is 80-90% determined by hoesehold income distribution. TelluBase has this.
• Rare. No other company provides these data on a global basis.
• Inimitable. SInce the start in 2007, no one has been able to create a global product of TelluBase’s magnitude and scope.
• Organized. We manage the database in a highly structured manner so that we do not are overly dependent on key personnel.

Conventional data sources tend to report back data they scrape from government and other sources without any value added except ease of access. TelluBase, in contrast, is a managed information resource.

For more on TelluBase, visit the website or see our introductory video.

The post The Tower of TelluBase appeared first on Tellusant.

Background

In 2017, our chairman, Staffan Canback, wrote an extensive article in the South African newspaper Business Times: Ending South Africa’s Forever Recession. As part of the background analysis, he did a semantic analysis of South Africa’s economic sentiment. Even in 2017 it was possible to do this with word cloud tools. Primitive, but they worked.

In 2024, the article was updated. By then, modern AI tools were available to perform the semantic analysis. The analysis was again updated in early 2026 to incorporate the latest reports on the country.

All aspects of the analyses are automated except the final quality control.

Findings

The graph below shows our latest assessment. As a semantic analysis, it evaluates the qualitative wording in the reports instead of looking at quantitative data. It then converts this into scores in eight categories. The scores are weighted and summarized into an overall index. The weights differ by country.

The bottom graph shows the summary for 16 countries to give more context to the South African assessment. We can replicate this for most countries in the world, with the full details.

The graphs are made with Mermaid v11, a visualization tool suitable for demos and proof-of concept efforts, like this. It also reduces doc-rot since the code is open source and transparent.

How does South Africa compare to other nations? Below is a graph where the same method was applied to 16 select countries.

• Affluent countries (with Switzerland as the highest scoring country)
• Emerging countries (with Myanmar as the lowest scoring country)
• GCC members (chosen to show how neighboring countries can differ)
  

  ---

  Source: Various text-based documents from public institutions such as the IMF, World Bank, and local institutions; Tellusant AI model; Tellusant analysis

The post South Africa Economic Sentiment Analysis Using AI appeared first on Tellusant.

Nowcast: Probability of a U.S. Recession Nine Months Out

Building on Ben Bernanke’s widely used recession probability model, we invented a better model using exactly the same data. Bernanke and the Fed uses a P controller, we use a P.I.D controller. The improvement is large.

We have published this nowcast since 2006 until 2025 with Bernanke’s specification, and now with Tellusant’s improved method. The method is described below the graph.

Method

Prof. Ben Bernanke, later chairman of the Federal Reserve, in 1990 developed a method to find the probability of future recessions. He kept the model simple using only the term spread between long-term bills and short-term bonds and applied to a probit model with actual recessions, as determined by the National Bureau of Economic Research (NBER), as the dependent binary variable.

The beauty of the model is its simplicity. Bernanke did not try to find funky variables that would work for a while. Instead, he had a sound theoretical reason for why the term spread is suitable.

Tellusant has developed a new version of the model. We wanted to use exactly the same data, avoiding variable fishing that may work for a while, but is spurious.

The Bernanke model is proportional. It uses a P controller with 12 months lag. It means the prediction is 12 months out.

We used P and added integral I and derivative D elements (working on the same term spread data). That is, a P.I.D. controller. The periods for both I and D were found to be nine months, while P remains at 12 months. This P.I.D model has an optimum at 9 months prediction horizon (found by reviewing the differenced cross-correlation function).

Comparing the Aikake Information Criterion tells us that there is close to zero probability that the Bernanke model is better. This is seen visually because the Tellusant model gives significantly stronger positives than the Bernanke model).

Neither the Tellusant nor Bernanke model are perfect. Both give false positives occasionally (notably in 2025; although once NBER makes its determination there may be a recession in 2025, although shallow), but so far no false negatives.

See also the post on our Publications Repository

For more on the Bernanke and Federal Reserve’s method:
Bernanke (1990): Predictive Powers of Interest Rates. NBER.
Estrella and Rubin (2006): The Yield Curve as a Leading Indicator. Federal Reserve Bank of New York

The post US Recession Probability 9 Months Out appeared first on Tellusant.

Our Confidential Trade Secrets are sometimes licensed to clients. The trade secrets protection ensures that those clients cannot use our related IP for their own purposes. There are also other reasons to have trade secrets such as remedies for theft, breach of duty to maintain secrecy, and espionage.

For more on trade secrets, see USPTO and WIPO. The WIPO site also shows the countries covered.

There is no symbol for trade secrets because it is a management practice, not a filing. Part of this management practice is to clearly mark trade secrets, which we do here (and in other places) as CONFIDENTIAL, PROPRIETARY, TRADE SECRET, or similar. We mostly use ⎼ᴛʀᴀᴅᴇ ꜱᴇᴄʀᴇᴛ⎼.

Non-Exhaustive List of Tellusant Confidential Trade Secrets

We use the word method when the trade secret refers to how our solution works, and apparatus when we refer to what the trade secret is. Some of these are also trademarks.

• PoluSim
• TelluBase
• PACE – Pricing Aligned with Consumer Economics
• Stratboard
• Risk of Nations
• Global Cultural Markers (GCM)

What Are Trade Secrets?

According to USPTO:

A trade secret is information that:
1 Has actual or potential independent economic value because it is generally unknown to others
2 Is valuable to others who can’t legitimately obtain the information, and
3 Is maintained as secret through reasonable efforts taken by the trade secret owner.
Examples include Coca-Cola and New York Times Bestseller List.

For more on trade secrets, see, e.g., USPTO: Trade Secrets Toolkit.

The post Confidential Trade Secrets appeared first on Tellusant.

Market Position

We now have an installed base of PoluSim and TelluBase in more than 100 countries and hundreds of active users. This is based on subscriptions, and our consulting activities are now only done to support our platforms.

We are also grateful to see ourselves in the financial reports of some of the world’s preeminent companies. We were referenced more than a dozen times in the most recent quarterly earnings report of a global industry leader.

We have market activities spanning Latin America, North America, Europe, Middle East, and Africa. We are also cited around the world based on our publications and data.

Solutions

Our solutions are now well established and solve genuine problems in the market place.

PoluSim

PoluSim is our most important solution. It has broad use cases:

from being a strategic forecasting tool (5-10 years horizon) to covering operational forecasting (seasonal, monthly, 18 months out) and including a strategic pricing optimizer while adding nowcasting capabilities.

That is, PoluSim spans all prediction and scenario simulation needs for global enterprises.

TelluBase

TelluBase continues to evolve. Our income distribution and consumer classes database is both an integral part of PoluSim and a free-standing subscription product. It now also has on-demand buying capabilities for those who need one-off data.

PACE

It has been a more quiet year for PACE (Pricing Aligned with Consumer Economics). We just haven’t had the capacity to focus on this solution in 2025. As a truly ground-breaking solution for estimating latent demand, rather than visible demand, we expect it to be part of our core offering. It is already available, but not marketed.

Research

We remain research heavy. Our solutions can only perform at the required level if deep science is applied. It is one thing to deliver one-off solutions (like management consultants typically do), and an entirely different thing to have robust solutions that withstand the test of time.

Among important research efforts, that are not seen by clients but are still there, are nonlinear differential equations to optimize demand predictions; distinguishing between impact and regular elasticities to handle both shocks and steady-state; applying Marshall’s Homogeneity Condition and Hotelling-Jureen’s Symmetry Condition. A new area are P.I.D controllers (well known in control theory) that create better immediacy in nowcasts and operational forecasts.

Rest assured you won’t have to learn about these things, but they are the backbone for why our models don’t break.

Because of our extensive intellectual capital, we are reinforcing our formal ⎼ᴛʀᴀᴅᴇ ꜱᴇᴄʀᴇᴛꜱ⎼ rights in line with the USPTO’s recommendations.

Company

We’re expanding our staff with a focus on business development and data science. Our Mexico City office is now larger than the Boston headquarters. Notable is our expanded business development capacity in Latin America.

We have deepened our outreach by making our non-confidential intellectual capital easily indexable and learnt by ChatGPT, Gemini and other AI solutions, as well as search engines. We have two open access repositories for this purpose: Github Pages and Figshare.

We also developed a “Tellusant Legitimacy Evidence Pack” for people who are not familiar with our company.

In November, we enjoyed this year’s global office retreat in Punta Cana, Dominican Republic. This follows last year’s event in Panama City, Panama.

Our efforts over the past five years are paying off; we hope to see you in 2026.

Happy Holidays!

The Tellusant Team

The post Tellusant 2025 Review appeared first on Tellusant.

The post Tellusant Releases H2 2025 Semi-Annual Update of Its TelluBase Product appeared first on Tellusant.

The post The Palmer Penguins and their Role in Business appeared first on Tellusant.

The post The PoluSim Universe appeared first on Tellusant.

The citations are found here.

We currently include 150 external citations. We will add around 250 as time permits.

Tellusant is based on deep science. This is one reason it is hard for potential competitors to replicate what we do because most companies do not have the science ethos.

The post Tellusant External Citations appeared first on Tellusant.

Världens handelsmönster håller på att stöpas om. Att Förenta Staterna ökat tarifferna för att minska importen är tydligt. Men Europeiska Unionen har också ökat tarifferna mot Kina under flera år. Kina kommer svara på bägge. Sekundära effekter uppstår för alla.

Hur ska ett exportberoende land som Sverige agera för att bibehålla och öka sin export? Lösningen måste utgå från det faktum att vår export inte varit speciellt framgångsrik det sista kvartsseklet.

Denna artikel belyser möjligheterna för framtiden baserat på en statistisk exportmodell som tar hänsyn till geografiskt avstånd, språkliga skillnader, kulturell distans och storleken på mottagarlandets import.

OM FÖRFATTAREN
Dr Staffan Canbäck är svensk strategikonsult och företagsledare
bosatt i Boston, Massachusetts sedan 1993.

Han är arbetande styrelseordförande för Tellusant, Inc. 
sedan 2020. Han var dessförinnan VD för Canback Consulting, 
en global strategikonsult firma, som han sålde till The 
Economist Group 2015. Innan dess var han partner 
hos McKinsey & Company och Monitor Company.

Canbäck erhöll en doktorshatt från Henley Business School 
2002 baserat på forskning kring skalnackdelar inom 
storföretag. Han har dessutom en MBA examen från Harvard 
Business School och en civilingenjörsexamen (elektro) 
från KTH.

Canbäck är Fulbright Scholar, Wallenbergstipendiat,
och vann första pris i EDAMBA:s tävling om bästa
doktorsavandling inom företagsekonomi 2003.

Svenska exportens utveckling

Den svenska exportutvecklingen har varit under förväntan de sista 25 åren. På intet sätt dålig, men svag. Graf 1 visar utvecklingen.

GRAF 1

Gentemot den inre marknaden (EU plus Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz).¹ har vår export vuxit snabbare än mottagarländernas BNP.

Inte oväntat eftersom ett syfte med den inre markanden är att stimulera intern handel. Den inre marknaden står nu för två-tredjedelar av svensk export.

Men EU växer relativt långsamt. Så en framgång inom ett lågväxande område är endast en partiell framgång.

Värdsekonomin utanför den inre markanden växer mer än dubbelt så snabbt mätt i BNP. Här är ligger svensk lång efter. Vår export har vuxit 1,9% om året, men mottagande länder har vuxit 3,4% årligen.

Det förefaller som om så mycket energi har gått åt att fånga möjligheter inom EU att övrig export delvis åsidosatts.

Svensk exportkomplexitet

Det finns dock en viktig ljuspunkt. Svenk export är sofistikerad. Vi rankas som nionde land i världen efter exportkomplexitet.

GRAF 2

Svenska exportvaror är högförädlade. Det gäller inte bara läkemedel, fordon och andra uppenbara varor. Många varor som kan ses som basvaror har inom sina segment högt förädlingsvärde (t ex stål).

Profil av exportmarknader

Graf 3 visar vart svensk export går. Av de tio största länderna är alla utom USA inom den inre marknaden. En framgång för EU-samarbetet, men visst borde några länder som Kina och Brasilien vara på listan.

GRAF 3

Denna bild är välkänd och bidrar inte till en bättre förståelse av framtida exportmöjligheter.

Graf 4 visar istället den mer intressanta, och mer okända, vyn av Sveriges andel av olika länders import. Vi kan se detta som vår marknadsandel i olika länder.

GRAF 4

Det är slående hur väl vi exporterar till NB8 (Nordic-Baltic 8). Dessa länder utgör de sju första länderna.

Efter detta följer en överraskning: Egypten. Landet växer snabbt,  har gigantiska infrastrukurprojekt och den bäst diversifierade ekonomin² i världen, så det är kanske inte är så underligt trots allt.

Längre ner på listan finns andra fjärran länder med hedervärd svensk andel av importen, t ex Sydafika, Guyana (världens överlägset snabbast växande ekonomi), Algeriet och Turkiet.

Detta pekar på att det finns möjligheter utanför de traditionella marknaderna.

Hittills har vi sett beskrivande information. Intressant, men den ger få insikter i vad Sveriges möjligheter är. Statistisk analys ger djupare insikter.

Statistisk analysmodell

Vilka faktorer är avgörande för exportframgång? Fem faktorer visar sig vara viktiga, sammanfattade i graf 5. Hur viktiga visas i sektionen Resultat från modellen.

GRAF 5

Data för dessa faktorer samlades in för 209 länder och territorier. I det följande visas några viktiga aspekter av dessa data.

Språklig distans

Språklig distans är en viktig faktor. Det är svårt att förhandla om svenska ligger långt från mottagande lands språk.

Att arbeta på engelska hjälper, men språket behärskas inte fullt ut i de flesta länder, inklusive Sverige.

Dessutom ska kontrakt oftast skrivas på mottagarlandets språk. Detta komplicerar handel ytterligare.

Inom lingvistik har språklig distans kvantifierats. Graf 6 visar distansen från svenska (index 0) för några viktiga handelsspråk.

GRAF 6

Att de skandinaviska språken ligger nära svenska är föga överraskande. Att tyska ligger nära är kanske inte uppenbart (tips: exportörer, lär er hyfsad tyska, inklusive att läsa språket).

Engelska, ett germankt språk, ligger rimligt nära. Men de romanska språken har ett stort avstånd. Få svenskar talar franska eller spanska väl trots att länder med dessa språk är stora importländer.

Att ostasiatiska språk är distanta är uppenbart. Finska ligger också på denna distans (men svenska och engelska fungerar väl i Finland).

Alla länders språkliga distans samlades in.  Engelska, franska, spanska eller portugisiska valdes som handelsspråk för länder med lång tradition med dessa språk.

Kulturell distans

Kulturell distans är ett komplicerat ämne. Det visar sig att nästan 90% av variationen i global kommersiell kultur kan förklaras av tre dimesioner, men inte färre. Dessa är:

• Struktur: kulturer kan vara hierariskt orienterade eller flata.
• Planering: vissa kulturer arbetar med genomtänkta planer medan andra är mer improviserande.
• Stabilitet: kulturer kan premiera pålitlighet eller flexibilitet.

Notera att det inte finns något värdeomdöme i dessa dimensioner. Det är t ex varken bättre eller sämre att arbeta i en hierarisk gentemot flat kultur.

Data kommer från Tellusants TelluBase som bygger på många källor och har behandlats statistiskt. Våra index skiljer sig från, men har en liknande inriktning, som Hofstedes berömda kulturdimensioner.

Andra analysserier

Geografisk distans kräver ingen graf. Det är uppenbart om länder är nära eller fjärran. Frågan är istället: påverkar avstånd vår export?

Handelshinder bör också ha en inverkan. Vi delade värden i den inre marknaden (låga handelshinder) och övriga länder.

GRAF 7

Svenskar är starkt orienterade till flata strukturer. De flesta länder finner detta underligt. Betyder det att svensk export lyckas bättre när vi har liknande synsätt?

Sverige har inte en stark planeringskultur utan fungerar väl med improvisation. Jämfär detta med Tysklands mer metodiska planering. Gör vi bättre ifrån oss om importlandet liknar Sverige?

Svenskar är mer genomsnittliga i stabilitetsdimensionen. Vi premierar pålitlighet men har också drag av flexibilitet. Hur påverkar denna profil våra exportmöjligheter?

Importmarknadens storlek spelar uppenbarligen en stor roll. Det är lätt att vara framgångsrik i ett land som Estland och svårt i USA, allt annat lika.

Basmodellen visar att all dessa faktorer är statistiskt signifikanta förutom handelshinder. I alternativmodeller är planeringskultur och stabilitetskultur inte signifikanta.

För exportörer rekommenderar vi att språklig distans, attityd till struktur, geografisk distans, och importlandets potential övervägs. Fyra dimensioner är hanterbart för ett företag.

Resultat från modellen

Vi börjar med Graf 8 direkt ur det statistika analysprogrammet (Stata). Den kräver förklaringar.

Resultaten kommer från en linjär regression. R-kvadrat (godhet i passform) är 0,84. R-kvadrat över 0,8 är ett utmärkt resultat.

Endast cirka 60 viktiga exportländer visas. 150 mindre länder ligger omkring diagonalen till vänster om de länder som syns. Ju längre till höger, desto större export.

Vad är diagonalen? Det är linjen där modellen och verkligheten är desamma.

Om ett land ligger över diagonalen betyder det att Sverige lyckats över förväntan, under innebär under förväntan.

GRAF 8

Några observationer:

• Estland (EE) ligger högst över diagonalen. Det betyder att det är det land Sverige är mest framgångsrikt i efter att hänsyn tagits till språk, kultur och geografi. Men landet ligger till vänster, d vs marknaden är liten.
• Andra starka framgångsländer är t ex Förenade Arabemiraten (AE), Egypten (EG), Chile (CL) och Korea.
• Däremot går det trögt i exempelvis USA (US), Tyskland (DE) och Schweiz (CH). Att många länder i den inre markanden ligger långt under diagonalen är bekymrande. Att gå med i eurosamarbetet kan inte vara en nackdel.

Detta ger ett intryck av de relativa resultaten. Hälften av de 209 länderna ligger över diagonalen är framgångar, Hälften ligger under med mer att önska.

Graf 9 sätter siffor på de relativa exportframgångarna.

GRAF 9

Men hur stora är exportmöjligheterna i kronor? Den sista sektionen visar detta.

Sveriges möjligheter och prioriteter

Anta att målet för Sveriges export äver de nästa 25 åren är att återställa positionen vi hade 1999. Vi sätter därför målet att exporten ska växa 3,5% om året, upp från 2,2%. Världsekonomin förväntas växa 2,3% p.a.

Hur uppnår vi detta? Detta finns två faktorer att beakta. Å ena sidan är det är bättre att exportera till tillväxtländer. Å andra sidan gäller det att öka exporten till länder där vi är svaga, men modellen säger att vi borde vara starka.

Gå tillbaka till Graf 8. Ett sätt att finna potentialen är att säga:

• För länder över diagonalen, svenska framgångsmarknader, sträver vi efter att behålla marknadandelarna och växer vår export i takt med dessa länders ekonomiska uvckling.
• För länder under diagonalen, där svensk export inte nått sin potential, siktar vi på att nå upp tll diagonalen. Det vill säga, vi tar marknadsandel.och växer i takt med mottagarlandets eknomi och import. Undantaget är USA som kommer vara en svår exportmarkand under många år framöver (proteltionismen har en historik lång före Trump).

Graf 10 sammanfattar denna analys baserad på den statistiska modellen. Hänsyn har tagits till språklig, kulturell och geografisk distans.

GRAF 10

Tyskland är den största möjligheten (USA, om export blir enklare igen, skulle ligga vid Tyskland). Indien och Kina har inte överraskande stor potential, trots vpra skillnader.

Frankrike, Schweiz och Italien är idag inte framgångsrika exportmarknader, men har stor potential.

Ett bredare perspektiv syns i graf 11. Vilka är per världsdel? Europa, trots den låga förväntade tillväxten (driven av demografisk motvind) ,står för den största nettopotentialen.

Asien har god potential bortom Kina och Indien. Att Afrika kommer därefter förklaras av den höga ekonomiska tillväxten (näst högst i världen de senaste 25 åren och högst i värden de kommande 25.

GRAF 11

Ökad export av denna magnitud kräver också att Sverige går bättre. Tillväxten har varit bra efter EU mått, men lämnar en hel del att önska i ett världsperspektiv.

En ökad tillväxt på 0,5% per år, från 2,2% 1999–2024, till 2,7% 2024–2027 är en rimligt ambition. Detta kräver stora reformer och en gedigen kraftsamling.

Slutsatser

Sveriges exportansträngningar har varit framgångsrika, men kanske inte i den utsträckning man gärna tror.

Det finns utmärkta möjligheter att vidare utveckla exporten trots de handelshinder som läggs nu.

• Ambitionsnivån måste höjas. Sverige bör nästan dubbla tillväxttakten i sin export. Det sista kvartsseklet har vår export vuxit 2,2% per år men värdsekonomin har vuxit 3% årligen. Vi tappar marknad hittils.

Med ett mål på förslagvis 3,5% exporttillväxt per år kommer vi återta vår postion om ett kvartssekel.

• Vi måste nå större framgång utanför NB8. Det finns många ljuspunkter, men sann framgång bygger på en större roll i stora länder som Tyskland, Kina, Indien och Frankrike (USA kan bli en prioritet i nästa presidentmandatsperiod).
• Gå från krona till euro. Att ha enviktig valuta hjälper när ett litet land som Sverige exporterar. Det reducerar okändheten och minskar friktionen i betalningsflöden. Volatiliteten minskar också.
• Det krävs en större ödmjuket för språk och kultur. Allt för mycket går i dag på engelska.Jämför med t ex Mexiko och Colombia: Där sätter företag personalen i engelskundervisning i en massiv omfattning. De förstår att spanska är viktigt, men engelska öppnar större dörrar.

Sverige behöver mer tyska och franskakunskaper och även spanska.

• Att förstå värdet av hierarkiska kulturer är dessutom viktigt. Allt för ofta hörs “this is how we do it in Sweden”. Ingen bryr sig. Möt stora länder på deras villkor (och tala aldrig om Sverige på middagar—ointressant för alla utom svensken).
• Staten kan bidra på marginalen:
  1. Stärkt språkutbildning i skolan
  2. Uppfångning av invandrares språkkunskaper
  3. Stöd för Erasmussamarbetet
  4. Etablera/ expandera handelskontor för att stötta små och medelstora företag
  5. Kom ihåg att Sveriges viktigaste exportstöd kommer från kungafamiljen. Detta är i sig värt mångmiljardbelopp. Nobelpriset är också viktigt (kanske Nobelcentriska handelsevenemang)

Däremot är statliga bidrag och industristrategier av mindre betydelse.

Till syvende og sist är export en företagsekonomisk fråga, inte en samhällsfråga. Förhoppningsvis kan denna generella analys hjälpa företag att tänka igenom sina prioriteter och möjligheter.

¹ Tidigare kallat den gemensamma marknaden. Schweiz är i de flesta avseenden en del av den inre marknaden, men inte fullt ut.

² Mätt med ett Herfindahl-Hirschman index (HHI) som här kvantifierar koncentrations- / diversifieringsgraden inom länder.

The post Sveriges exportmöjligheter i ett besvärligt handelsklimat appeared first on Tellusant.